Nattvarden är en tjänst som erbjuds av de nedan till de ovan, genom materiella element, i hopp om förlåtelse för synder och ett svar på bön.
Den gamla nattvarden bestod av djuroffer och blod från kropparna, men för oss den enfödde av Gud, som antog en tjänares gestalt, Han erbjöd sin egen kropp som offer till sin far för i världens liv, och därför kallas han av Johannes, “Guds lamm som tar bort världens synd”.
Och igen sägs det om Han att, “Hans blod är det nya förbundsblodet, utgjutet till många för syndernas förlåtelse.” Och återigen: “Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son,”
Han som erbjöds upp till sin far ett levande, rationellt offer för alla skapade och därmed förenade världen med hans storhet, och förde frälsning till änglarna och människorna.
Eftersom det var omöjligt att Hans offer på korset för allas frälsning skulle kunna antas på samma sätt , på alla platser, i alla åldrar, och till alla människor, så som det var, utan någon förändring såg Han med ett öga av barmhärtighet och utarbetad i medkänsla och med stor visdom; och på den natten då han blev förrådd för världens liv, tog han brödet i sina heliga, rena och obefläckade händer, välsignade det, bröt itu det, gav det till sina lärjungar och han sade till dem: för ¨Detta är min kropp som blir offrad för er av hänsyn till livet av världen till eftergift av synd, likaså välsignade han bägaren, gav den till dem och sade “Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många. Ta därför alla och ät av detta bröd och drick av denna bägare, och gör detta, närhelst ni skall träffas tillsammans, till minne av Mig.”
Genom denna gudomliga befallning förvandlas brödet till Hans heliga kropp och vinet till hans ädla blod, och dessa förmedlar, till alla som mottar dem i tro och utan tvivel av syndernas förlåtelse, rening, upplysning, benådan, det stora hoppet om uppståndelsen från de döda, arvet av himmelen, och det nya livet. När vi närmar oss dessa sakrament träffar vi Kristus själva och vi bär Honom genom våra händer och kyssar och tar del i att vi är förenade med honom, hans heliga kropp blandas med våra kroppar, och hans rättfärdiga blod rinner med vårt blod, och genom tro känner vi Han som är i himmelen och Han som är i kyrkan, att vara endast en kropp.
Ämnet i detta sakrament ordinerade Kristus att vara av vete och vin, som mest passande att representera kropp och blod. Den form han förmedlar genom sitt livsgivande ord och genom nedstigningen av den Helige Ande.
