I den här veckan får vi känna hur den Uppståndne Jesus möter och uppenbarar sig på nytt för sina lärjungar. Vi vet att han mötte dem flera gånger och i vårt evangelium handlar det särskilt om mötet med Tomas. Han vårdar sig särskilt om just honom. Den bästa illustrationen på detta som Jesus gör med denne lärjunge är modern, som hade många, många barn och hon som blev tillfrågad om hon älskade alla lika mycket: Ja, sa hon, fast egentligen inte, jag älskar den mest som för tillfället är sjuk eller överansträngd, eller är i knipa, eller förtvivlad eller längst borta!

Det förefaller som om just denna underbara mamma hade mycket gemensamt med Jesus. När han efter sin uppståndelse möter lärjungarna på nytt så tog han sig särskilt an dem som just då behövde det mest: lärjungen Tomas, som tvivlade.

Det är något viktigt vi lär oss av detta. Jesus behandlar oss inte i klump, inte ens som en i gruppen, utan inför honom är alla och envar lika betydelsefulla. Därför fick Tomas särskilt uppmärksamhet. Han behövde det - mer än de andra just då - så enkelt var det!

Tomas kunde inte tro att det var sant, att Jesus levde. Han tvivlade - men det är viktigt att lägga märke till en sak. Han lämnade inte lärjungaskaran för den saken skull. Han stannade kvar och kämpade med sin tro. Därför kunde Jesus nå honom, eller om vi så vill nå fram till honom, och hjälpa honom tillbaka till tron.

För det är viktigt att förstå vad tvivel egentligen är. Det är inte detsamma som otro, som många har för sig. Tvivel är besläktat med tron. Ja, man kan till och med spetsa till det och säga, att tvivla kan bara den göra som tror. Guds ord påstår aldrig att vi ska tro vad som helst - utan att vi ska pröva allt. Den sanna saliggörande tron tål prövning. Jesu egna ord och handlingar bli inte förringade eller urholkade bara för att ärliga människor stavar på dem eller begrundar dem. Tvivel kan därför vara därför trons sätt att pröva och utforska. Det är en hunger efter visshet. Det är en hunger efter sanningen, efter klarhet. Jesus vill ha mogna, trygga lärjungar inte aningslösa eftersägare.

Otro är någonting helt annat. Det har inget med tvivel att göra. Det är att tro sig veta, att ha en förutfattad mening, att stålsätta sig mot fakta, att inte vilja lyssna, att inte vilja veta. Det är att redan på förhand veta. Ingen kan uppstå, under händer inte. Vi vet mest nu, och bara det jag förstår kan jag tro o.s.v. Det är otro - det har egentligen inget med ärligt tvivel att göra!

Tomas längtade efter visshet. Han för sin del ville verkligen tro, och Jesus gav honom den särskilda nåden och förde honom tillbaka till en levande, bärande tro, och Tomas i sin glädje uttalar en av de största och underbaraste bekännelserna, vi har bevarade i hela Nya Testamentet: "Min Herre och min Gud.”

Då, men först då, blir Tomas förmanad. Då, när hans tro var levande och stark, säger Jesus till honom: Älskade Tomas, du tror därför att du har sett mig. Saliga, de som inte har sett, men ändå tror. Tomas misstag var att han inte tagit vara på den långa tiden han haft med Jesu tidigare. Han hade inte tagit till sig allt vad Jesus sagt. Därför hade tvivel kommit smygande. Han hade inte litat på Jesus.

Men nu var allt förlåtet och glömt - han hade hela tiden visat att han verkligen ville vara en lärjunge. Han hade stannat kvar i lärjungakretsen, och han hade inte dolt sina tankar för Gud. Därför blev han räddad och bevarad. "Den som vill göra Gud vilja, och tror att Han har sänt mig han skall första," hade Jesus en gång sagt till sina lärjungar.

Vi skall inte vara rädda att pröva våra innersta tankar inför Gud. Men det viktigaste av allt, som vik skall komma ihåg från i dag, det är att alltid stanna kvar i kretsen av Jesus efterföljare även om det tar emot och vi har svårt att förstå.

Då kan vi bli förda tillbaka. Då kan vår tro växa sig stark och uthållig. För då får vi erfara, att vi liksom Tomas är sedda och i hågkomna av Jesus. Han älskar alla sina lärjungar, men särskilt den som kämpar med sin tro, eller den som är svag och är tyngd av problem.

En sådan Mästare har vi!

Österns Gamla Kyrka